Student In Sweden Essays - Free Essays, Term Papers, Research Papers

Student In Sweden Essays - Free Essays, Term Papers, Research Papers Student In Sweden Amerikas stater blev frenade 1787. Samma r bestmde man en constitution som alla skulle flja. dvs Presidenten och hur mycket makt han skulle ha, och folkrepresationen senaten och kongressen. Man bestmde efter mycket debatterande att presidenten skulle ha makt ver militren och ta hand om all utlandspolitik. Men Presidentens makt strcker sig lngt ut i vrlden. Han ses som vrldens mktigaste person med hela Amerikanska krigsmakten bakom sig, (den starkaste i vrlden)och USAs ekonomi r ocks den mest stabila och starkaste, och den pverkar resten av vrldens ekonomi. Som nu nr president valet fortfarande r ovisst s sjunker vrldens brser i vntan. Vad r det han gr d? Presidenten styr landet och kommer med lagfrslag och budgetfrslag som sen kongressen tar beslut om. Eftersom USA r en demokrati s styr Presidenten inte ensam landet, han har hjlp av sjlv valda ministrar, experter och rdgivare. Det r regeringen, men de ses endast som presidentens hjlpredor. Presidenten r ocks beroende av std ifrn kongressen och hgsta domstolen fr att f igenom sina frslag. Kongressen=riksdag Kongressen r folkets representant i Vita Huset. Den bestr av Senaten, i senaten finns tv representanter ifrn varje stat. Och representant huset som bestr av 435 platser som frdelas i val. Hgsta domstolen har en stabil makt position, den har kontroll ver lagar och upprtthller konstitutionens alla rttigheter. HD ser till att de politiska besluten fljer dem. Hgsta domstolen har nio domare, de utses p livstid av kongressen av frslag ifrn USA:s president. Den Amerikanska makten r uppdelad i tre, Presidenten. Kongressen och hgsta domstolen. Det amerikanska folket gillar balans och p detta stt balanseras makten och ingen kan missbruka den! Hur avstts en president d om han gr ngot dligt? Kongressen har endast makt att tala Presidenten fr riksrtt om han missbrukade sin makt. Man bestmde att fyra r skulle presidenten sitta i sin position, och mjligheten att bli omvald var tillltet. Fr att bli president mste kandidaten ha mest elektors rster. Man infrde elektors rster fr att ocks de sm staterna skulle ha ngon makt. Annars blev de bara upp till de stora staterna som t.ex. Texas och Florida vem som bestmde vem som blev president. De sm staterna har kanske 1 eller 2 elektors rster, medan Florida har hela 25. Det beror helt p folkmngden. Den av kandidaterna som fr flest rster i t.ex. Florida fr d 25 elektors rster. Det har ingenting med att gra hur mnga rster en kandidat fr av hela befolkningen, utan bara i staterna. De 50 frenta staterna bildar tillsammans ett slags frbund, en s kallad federation. Men varje delstat har nd egna lagar och en slags statsminister (guvernr). Demokrat eller Republikan ? Det finns tv stora partier i USA, Demokraterna och Republikanerna, demokraterna som r ett vnster parti och republikanerna ett hger. Fast till skillnad mot Sveriges flerparti system s gr den Amerikanska politiken inte s mycket ut p partier utan p parti kandidater. I USA r man mer personlig, man rstar inte p ett parti utan p en person. Bara fr att ett parti, t.ex republikanerna har maktposition i folkrepresentaionen plus en president s betyder det inte att alla tror p samma sak. Och man kan g emot det egna partiet. Det kan bero p att man kommer ifrn olika delar av landet och kanske stdjer de som kommer ifrn samma del. Personval r en stor del av det Amerikanska valen, det r ocks s med Senatorerna och kongressledamoterna. (Swedish==)